Spjutbräken - klassisk ormbunke

Spjutbräken - en gammaldags favorit

Mormor hade den kanske på en piedestal, där stod den perfekt som ett grönt fyrverkeri som skickade ut sina strålar åt alla håll året runt. På vintern stod den ända ute i burspråket och på sommaren drogs den bort lite från det skarpa solljuset. Idag har vi den gärna i badrum som blir till gröna oaser.

En av de första krukväxterna

Spjutbräken var en av de allra första krukväxterna. Det är en tropisk växt som kom till England redan 1793. Dess botaniska namn är Nephrolepis exaltata. Nephros betyder njure och lepis kan översättas till fjäll eller bark, vilket antyder formen på den hinna som täcker sporhusen som sitter på rad längs kanten på bladens undersida. Exaltata betyder mycket hög och talar om att det är en ormbunke som blir hög. Förutom att föröka sig med sporer får den även skott som bildar ”ungar” ute i spetsen.

Bättre än mormors

Förutom mormors sort finns det numera en lång rad sorter av spjutbräken med olika bladformer. Några har små blad som exempelvis ’Duffi’ medan andra har flikiga blad som ’Marisa’, dubbelt pardelade som ’Humata’, krusiga som ’Green Fantasy’, som dessutom skiljer sig från mängden genom att vara rakt uppåtväxande, medan ’Emina’ mest påminner om grönkål. Det finns alltså spjutbräken som passar in överallt och passar alla smaker. Det bästa med de nya sorterna är att de varken får gula blad eller skräpar som de gjorde förr.

Var säker på att lyckas

Ställ din spjutbräken på en ljus plats utan direkt sommarsol och låt jordytan torka lätt mellan rejäla genomvattningar. Duscha gärna bladen eller fukta luften omkring växten på annat sätt. Ge krukväxtnäring för gröna växter i halv dos under växtsäsongen och ännu mindre eller inte alls under vintern.